Min digitala oas där jag kan fundera, filosofera, grubbla, räkna, värdera, analysera, sammanställa, svära, rasa, jubla, skratta, gråta, fantisera, drömma, spekulera och lära mig mer om de två fotbollslag som berör mig allra mest...

onsdag 22 maj 2013

Inte den bästa uppladdningen inför cupfinalen

Jag lyckades pricka alla spelare i startelvan men inte den rätta formationen. Mikael Stahre valde att placera Sam Larsson på topp och David Moberg Karlsson på kanten och det kan man ha sina funderingar kring. Sam, som har vant sig att komma rättvänd med bollen mot mål eller samarbeta med Mikael Dyrestam på kanten, blev idag till viss del en bollmottagare som fick ta emot många bollar med ryggen mot mål och stångas med Gefles backar.

Blåvitt spelade som man har gjort i de senaste matcherna där man främst har bevakat sin ledning. Man hade en period i början av andra halvlek då man även hade några halvchanser att forcera in ett 2-0 mål men det gick inte idag. Istället fick Gefle möjligheten att kvittera i samband med lite taffligt försvarsspel främst från Adam Johanssons sida.

Det var kul att åter se Pontus Farnerud på plan och det var lite imponerande att han fixade att spela 90 minuter redan idag. Pontus kommer att behövas framöver om man ska få igång Blåvitts kreativa resurser för bristen på variation och spets i det egna anfallsspelet börjar bli lite oroande. Det skapas för få vassa chanser framför mål och det transporteras för mycket boll i sidled och bakåt.

Det här var väl inte den bästa uppladdningen inför cupfinalen som man kunde få men det var inte helt uruselt heller. Ingen förlust, inga skador och en liten lagom näsbränna och tankeställare som förhoppningsvis höjer skärpan rejält tills på söndag!

3 kommentarer:

  1. När alla är friska sen vill jag se en uppställning som är 4-3-3 eller 4-5-1 eller 4-2-3-1 beroende på motstånd.
    Ludwig, Bjärs, Kjetil, Dyre som backlinje.
    JJ och Philip som sittande mittfältare med Pontus framför.
    Sam och Söder på varsin kant, hur offensivt de ligger beror lite på motståndet men de ska i princip vara anfallare.
    Tobbe på topp.
    Kan det vara något?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har länge varit nyfiken på 4-3-3 men liksom 4-2-3-1 så är det en svår uppställning att spela som kräver mycket individuell skicklighet från spelarna i laget.

      De stora utländska lagen klarar av dessa uppställningar för de har hela tiden råd att fylla på med ny färsk kompetens. Svenska lag som befinner sig långt ner i näringskedjan fixar det inte under längre tidsperioder.

      Tittar man på Blåvitt så klarade vi av att bemästra 4-2-3-1 under en begränsad tid 2009, därefter blev det mest pannkaka av det i en evig jakt på Wernblooms ersättare.

      Så jag säger nog att 4-4-2 is da shit för oss. Jag har hittills upplevt 11 SM-guld som alla har vunnits med 4-4-2 och jag är säker på att nästa guld också kommer att vinnas med den uppställningen. :-)

      Radera
  2. Tror på att använda de bästa spelarna man har för stunden och att utnyttja dem på rätt sätt. Spelar du i Allsvenskan ska du vara tillräckligt bra för att kunna byta system beroende på motstånd, underlag, hemma/borta osv.

    SvaraRadera