Min digitala oas där jag kan fundera, filosofera, grubbla, räkna, värdera, analysera, sammanställa, svära, rasa, jubla, skratta, gråta, fantisera, drömma, spekulera och lära mig mer om de två fotbollslag som berör mig allra mest...

torsdag 16 januari 2014

Har Håkan blivit bättre eller sämre på spelarkontrakt?

Om man kikar i det blåvita twitterflödet så är det varje dag numera fullt av frågor, önskemål och funderingar kring vad Blåvitt ska köpa för spelare på transfern denna vinter. Man kan även läsa ut en viss oro hos några som tycker att alla värvningar borde vara klara vid det här laget. Själv är jag inte särskilt orolig ännu för jag vet att det pågår ett febrilt arbete bakom kulisserna.

I väntan på att Blåvitt ska presentera sitt första nyförvärv så passade jag på att titta på ett gammalt blogginlägg. För nästan exakt tre år sedan analyserade jag Håkan Milds arbete med spelarkontrakt och var relativt nöjd med hans insats då. Vid en jämförelse med nuläget så verkar skillnaden vara ganska liten - den 12 januari 2011 hade Blåvitt 22 spelare som tillsammans var kontraktsbundna i 46 år eller 26 månader i genomsnitt medan man just nu har 21 spelare som tillsammans är kontraktsbundna i 40 år eller 23 månader i genomsnitt.


Håkan Mild verkar ha varit ganska konsekvent i sitt kontraktsarbete under dessa år även om förutsättningarna runt omkring har hunnit förändrats en del på denna korta tid:
  • Den finansiella krisen i världsekonomin har slagit även mot den europeiska fotbollen och bl a påverkat priserna på transfermarknaden. Där vi tidigare kunde räkna med 15-20 mkr för en talang som gick till t ex den holländska ligan får vi idag vara glada om vi i genomsnitt får 5-10 mkr och det är bara när de största ligorna shoppar som det fortfarande kan bli bra pengar (lex DMK).
  • Den nya skattelättnaden för utländska spelare har gjort att Blåvitt har fått ett annat intresse av våra nordiska grannländer. Nu letar vi inte längre efter nordisk talang (Ragnar Sigurdsson och Tuomo Turunen)  utan istället etablerade spelare (Kjetil Waehler och Lasse Vibe). Skattelättnaden gäller dock bara i tre år så det ska bli intressant att se hur många av dessa spelare stannar här en längre tid.
  • Det stora utbudet av spelare på den europeiska transfermarknaden, med allt fler afrikaner, östeuropeer, asiater mm gör att det har blivit svårare för "medelbra" svenskar att få kontrakt utomlands, i synnerhet om de har lång kontraktstid och den nuvarande klubben kräver en transfersumma. Det är ingen slump att allt fler spelare avstår från att förlänga sina kontrakt här hemma för att öka sina chanser att bli attraktiva utomlands.
Håkan Mild största utmaning just nu när det gäller de befintliga kontrakten är att försöka förlänga med Sam Larsson (prio ett!), Philip Haglund och Jakob Johansson. Men det skrev jag lite om redan i november i min truppanalys.

4 kommentarer:

  1. Engvall också. Har bara u-kontrakt. Skulle kunna bli en framtida 30 milj fsg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, detta kommer med säkerhet att ske snart.

      Radera
  2. Intressant att läsa som alltid. Vad händer med Dyre tror du? Hittar han något innan den 31 jan då det internationella fönstret stänger eller byter han klubb i Sverige? Det måste ju vara en mardröm för Mild att missa 4 miljoner och dessutom se honom i MFF eller Elfsborg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis som du säger så har Dyre nog ett fokus på Europa tills det internationella fönstret stänger. Hittar han inget innan dess så kan det nog bli aktuellt att vända blickarna inåt landet igen.

      Jag har fortfarande lite svårt att se att han skulle gå till något annat lag i Sverige än oss men större överraskningar har ju skett.

      Radera