Min digitala oas där jag kan fundera, filosofera, grubbla, räkna, värdera, analysera, sammanställa, svära, rasa, jubla, skratta, gråta, fantisera, drömma, spekulera och lära mig mer om de två fotbollslag som berör mig allra mest...

söndag 4 maj 2014

Fattigt, fegt och långsamt

Att ställa upp med en startelva på hemmaplan som lämnar över initiativet och bollinnehavet till Elfsborg är ett stort fattigdomsbevis. Att tillåta Elfsborg att rulla så mycket boll matchen igenom på vår hemmaplan är otroligt fegt och initiativlöst.

Den blåvita spelidén just nu består bara av återvändsgränder utan naturliga vägar in i straffområdet. Kantspelarna blir lätt avskurna och trygghetspassar allt som oftast hem till mittbackarna. Om de mot förmodan kommer loss på kanten så är det för lite trafik inne i straffområdet för att skapa målchanser. Våra innermittfältare verkar trivas bäst med att trygghetspassa i sidled eller bakåt och hittar alldeles för sällan öppnande passningar framåt. Och våra anfallare gör inga mål.

Och allt detta sker dessutom så o t r o l i g t  l å n g s a m t! Det blåvita spelet verkar genomföras i slow motion där våra spelare behöver 2-3 tillslag för att få ordning på bollen och därefter behöver en eon av tid för att bestämma sig för vad de ska göra med den. Jag blir rasande över det stora antalet offensiva passningsalternativ som rinner ut i sanden p g a att våra spelare är för långsamma i tanken och i genomförandet.

Fortsätter det så här så är den blåvita säsongen sannolikt död lagom till VM-uppehållet. Fy fan vad bittert det känns.

3 poäng: Kjetil Waehler är stark och fredar luftrummet i vårt straffområdet.
2 poäng: Marcus Sandberg var vaken på Elfsborgs snabba bollar i djupled.
1 poäng: Emil Salomonsson hotar i djupled med sin snabbhet.

Du hittar årets samtliga tidigare spelarbetyg HÄR.

Edit: Ändrade lite i spelarbetygen så att även Emil får en poäng.

2 kommentarer:

  1. Jag gillar inte häxjakten som pågår på Michael Stahre, p g a den fotboll IFK spelar. Resultatmässigt tycker jag att det är helt OK så här långt i årets Allsvenska. Jag tycker man hade något på gång, med Lasse Vibe i en ny förändrad Hysen roll. Men så blev han skadad.
    Jag tycker vi skall tänka på att IFK:s spelartrupp till största delen är byggd för den fotboll IFK spelade under 2013, då med gott resultat. D v s en tät defensiv, hårt arbete och snabba omställningar. Jag tror också att det är en fotboll som Stahre gillar och behärskar.
    Nu ropas det på en annan mer passningsorienterad fotboll, att IFK skall börja agera på ett sätt som man inte har spelare för. Inte minst skrivs detta i tidningarna, med Henrik Leman på GT i spetsen.
    Att vi skall bli ett mer spelande lag, närma oss den fotboll Häcken, Elfsborg och Malmö spelar. Enligt mig är det bara några få spelare i truppen som har förutsättningarna för det. De jag tänker på är Ludwig Augustinsson, Sam Larsson, Darijan Bojanic, May Mahlangu, Joel Allansson och kanske någon mer. Övriga spelare i truppen passar bättre/är värvade för den fotboll vi spelade förra året. Alltså tight defensiv, ligga rätt i positionerna, komma upp i pressen. Och sedan göra snabba omställningar och på så sätt hota motståndarna.
    Nu är jag orolig att pressen på Stahre blir så stark, att han tvingas ändra spelsystem. Vi måste spela den fotboll som de flesta spelarna känner sig bekväma med.
    Och återigen, kritikerstormen är ju helt absurd i förhållande till det antal poäng som spelats in hittills.

    Mvh Bothvid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst har vi spelat in fler poäng i år jämfört med motsvarande matcher i fjol men spelmässigt är det ju alldeles för dåligt just nu. Med tanke på bredden i truppen så känns det inte som att vi får ut max av våra spelare, oavsett om vi skulle spela brottarfotboll eller Barcelona-style.

      Övergången till 4-5-1 har jag lite svårt att smälta för den signalerar en passivitet och defensivt tänkande som är raka motsatsen till vad Blåvitt skulle behöva nu.

      Radera