Gamla Ullevi ABs årsredovisning för 2013 visar upp samma negativa siffror som tidigare år och sedan arenan togs i drift 2009 så har den redovisat en samlad förlust på 104 mkr.
Tittar man på intäkterna så utvecklas de bara marginellt under 2013. Evenemangsintäkterna (reklam, loger, officiella partners och leverantörer) är de lägsta sedan arenan byggdes medan övriga intäkter (uthyrning av restaurang och kiosker) har gått upp en del, något som kanske beror på att Rasta Group har tagit över som restauratör.
Tittar man på kostnaderna så ökar samtliga utgiftsposter men GUAB redovisar inte i detalj vad som ryms inom respektive post. Från tidigare årsredovisningar kan man dock se att driftkostnaderna består av fastighetsskötsel, uppvärmning mm medan externa kostnader bl a innehåller den lokalhyra som man betalar till arenaägaren HIGAB och som täcker arenans kapitaltjänstkostnader.
104 mkr i ackumulerad förlust på fem år är naturligtvis mycket men det kan ställas i relation till Tele2 Arena som går drygt 60 mkr minus varje år och Friends Arena som går drygt 200 mkr minus varje år. Ekot har granskat 43 av de 50 största arenorna och dessa genererar ett underskott åt sina respektive kommuner på totalt 400 mkr varje år. GotEvent AB som driver de flesta större arenor i Göteborg (Nya Ullevi, Scandinavium, Valhalla IP, Frölundaborg m fl) gick totalt 108 mkr minus under 2013 och Göteborgsoperan fick 327 mkr i offentliga stöd under 2013.
Jag är dock av den övertygelsen att idrottsarenor är samhällsekonomiskt lönsamma trots att de inte redovisar positiva siffror i sina egna resultaträkningar. Förutom den glädje de skapar åt sina kommuninnevånare så genererar de mycket turism och skatteintäkter och bidrar till att skapa attraktiva städer där människor vill bo och driva verksamhet. IFK Göteborg gjorde som exempel en analys under 2009 som visade att man på sina femton hemmamatcher i Allsvenskan genererade drygt 40 mkr till Göteborgs turistekonomi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar