Är våra juniorer bortskämda?

U19-laget tog igår ett stort steg mot höstens SM-slutspel när man besegrade Elfsborg borta med 4-2. Med sex omgångar kvar att spela leder man serien och har gjort ett litet ryck i U19 Allsvenskans södra grupp. Endast de två bästa lagen går till semifinal där man får möta de två bästa lagen i den norra gruppen (just nu Kalmar och Djurgården). Det ser bra ut för Blåvitt just nu men i de sista omgångarna har man svåra matcher kvar borta mot Malmö och Mjällby och redan kommande fredag spelar man en seriefinal mot Häcken.

I gårdagens match startade man enligt nedan där det är intressant att notera att Kasim Prosper och Sabah Lawson (jag skäms, men jag har fortfarande inte listat ut vad killarna heter i förnamn respektive efternamn...) för första gången spelar tävlingsmatch med vårt U19-lag. Om det beror på att U21-laget har för glesa matchtider just nu eller att man vill "chock-toppa" U19-laget inför höstens slutspel kan man fundera kring men sannolikt är det förstnämnda närmare sanningen. Blåvitts mål igår gjordes av Patrik Karlsson Lagemyr, Adnan Saltagic, Isak Edlund och Omar Hamid.

Johansson

Andersson - Bergman - Kindlund - Saltagic

Edlund - Lawson - Cindric - Lagemyr

Jansson - Prosper

Den senaste veckan har GT haft en artikelserie om den blåvita ungdomsakademin som bjuder på både kvällstidningshysteri och en del intressanta tankar. De ekonomiska analyserna där man påstår att endast tre spelare har tagit sig från pojklag till regelbundet spel i A-laget och att det har kostat 100 mkr ger jag inte mycket för. Det är en kvällstidnings klassiska sätt att slarvigt sammanfatta en komplex fråga i förhoppning att kunna sälja fler lösnummer.

Däremot lyfte GT en mycket intressant fråga huruvida Blåvitts ungdomsspelare har det lite för bra och blir bortskämda? I artikeln är det främst Jonathan Azulay som sätter ord på de tankarna men det lyser igenom att det är fler spelare som tycker att deras ungdomstid i Blåvitt kanske var lite för bekväm och tillrättalagd och att de inte utmanade sig själva tillräckligt mycket för att lyckas. I Blåvitts U19-lag har du bl a tillgång till träningsmöjligheter i världsklass, du får åka på träningsläger och cuper utomlands varje år och du har olika ekonomiska förmåner som andra 17-18 åringar skulle bli grymt avundsjuka på. Med alla dessa förmåner på plats kanske du glömmer bort att du måste vilja träna stenhårt också?

För att Blåvitt ska kunna plocka upp juniorspelare till A-truppen OCH hela tiden befinna sig i den allsvenska toppen så måste juniorerna vara bra. Riktigt jävla bra. Inställningen, attityden och viljan att ständigt träna mer måste finnas där. Samtidigt så måste A-laget skapa möjligheter för de unga att nå toppen genom träningstid med A-laget, plats på A-lagets bänk och inhopp i A-lagets matcher.  Det här blir en klassisk hönan-eller-ägget fråga - är Blåvitt för dåliga med att släppa fram sina unga spelare eller är de unga spelarna inte tillräckligt bra för ett allsvenskt topplag? Jag har verkligen inget heltäckande svar på den frågan men kommer att följa den med stort intresse framöver för att se vart den blåvita ungdomssatsningen tar vägen kvalitativt och kvantitativt.

P.S Tidigare i våras gjorde jag en intervju i fyra delar med Roger Gustavsson som du hittar HÄR. I slutet av 2013 räknade jag upp sex fördelar, både ekonomiska och praktiska, med att ha en ungdomsverksamhet som du hittar HÄR.