Är Blåvitt extra skadedrabbade?

När någon av Blåvitts spelare blir skadad så dyker det alltid upp funderingar och frågor om vår förening är extra skadedrabbad eller utsatt för någon gudomlig vrede. Mycket av detta bottnar naturligtvis i misstankar och konspirationsteorier efter den oförklarliga korsbandsmassakern under 2009 men en annan bidragande faktor är säkert att man ser och minns den egna föreningens skador men missar och glömmer de andra föreningarnas. Så här ser mina funderingar ut kring denna fråga just nu:

På Skadad.se hittade jag en del intressant fotbollsskaderelaterad statistik, till exempel att:

• skadefrekvensen ligger på 14-30 skador per 1000 matchtimmar (det motsvarar ungefär en skada i varannan tävlingsmatch om man ser till hela startelvan)
• skadefrekvensen ligger på 3-7 skador per 1000 träningstimmar (det motsvarar ungefär en skada på var sjätte träning om man ser till ett helt lag med 22 spelare)
• 93% av alla skador inom fotbollen är lokaliserade till benen (det behövde jag inte statistik för att lista ut...) 
• skadorna inom fotbollen drabbar i turordning knä, fotled, höft och lår (Blåvitt har haft skador inom tre av dessa fyra kategorier i år)
• över hälften av allvarliga knäskador inom fotboll är skador på främre korsband, bakre korsband, inre sidoledbandet och menisker (vi kan allt om detta numera...)
• inadekvat rehabilitering efter tidigare skador bidrar till 17% av skadorna (Bjärsmyr bidrar till den här statistiken i år...?)
• upp till 80 % av alla fotbollsskador härrör från kontaktskador (tackling, kollision mm)
• dåliga spelplaner kan bidra till 25 % av skadorna
• skador är inte vanligare på konstgräs än på naturgräs, däremot finns tecken på ökad skaderisk när man växlar mellan de olika underlagen (just den uppgiften hittade jag HÄR)

På Alltid Blåvitt så har vi i redaktionen uppdaterat regelbundet kring Blåvitts skador under det här året och min spontana uppfattning är att vår skadeartikel inte har varit överdrivet välfylld. Visst har spelare skrivits in och tagits bort regelbundet men så mycket har det faktiskt inte varit. Här är en kort resumé av årets svårare skador (=har inneburit minst några veckors rehabilitering):

• Erik Lund återkom under försäsongen efter att ha rehabiliterat sin korsbandsskada från augusti i fjol.
• Emil Salomonsson gjorde en kanoncomeback på försäsongen efter sin svåra magoperation i december.
• Tre spelare genomförde planerade operationer under vinterns uppehåll för att komma till rätta med besvär - Robin Söder (fot), Joel Allansson (höft) och Pontus Farnerud (höft). För de två sistnämnda har operationerna tyvärr inte uppnått önskad effekt och de har under hela våren pendlat mellan att vara redo för spel och att behöva köra rehab
• Hannes Stiller vred till knät i en träningsmatch i januari och fick ett uttänjt ledband.
• Nordin Gerzic drabbades av en bristning i framsida lår på en träning i februari.
• Hjalmar Jonsson kolliderade under en match i februari och fick hjärnskakning och ett okbensbrott.
• Robin Söder opererade menisken under mars månad.
• Ludwig Augustinsson skadade menisken under en landskamp i mars. Det här är vår värsta skada i år med fem månaders rehab.
• Daniel Sobralense drabbades av en bristning i baksida lår under en match i april.
• Mattias Bjärsmyr drabbades av en bristning i baksida lår under en match i maj.
• Tobias Hysen fick en smäll på knät under en match i maj.
• Adam Johansson drabbades av en blödning i ljumsken under en match i maj.
• Kjetil Waehler drabbades av ett nyckelbensbrott efter en kollision i en landskamp i juni.
• Joel Allansson genomförde en ny operation i juli för att åtgärda höftproblemen.
• Mattias Bjärsmyr slog upp lårskadan igen under en träning idag.

Spontant tycker jag inte det här är överdrivet mycket skador sett till hur många träningar och matcher som man har genomfört under perioden. Och jag tror inte det är fler än vad övriga föreningar i Allsvenskan drabbas av. Vad tror du?