Kris eller möjlighet?

Det brukar ju sägas (lite felaktigt) att det kinesiska ordet för kris, weiji, även kan betyda möjlighet. Och det finns ett annat kinesiskt ordspråk som säger att när förändringens vindar blåser så bygger somliga väderkvarnar medan andra bygger vindskydd. Blåvitt befinner sig vid en sådan tidpunkt nu.

Att Tobias Hysén verkar vara på väg bort till Maccabi Haifa kan vid en första anblick ses som en kris. Om man utgår ifrån att detta är på allvar (m a o inte det sedvanliga försöket att omförhandla ett befintligt kontrakt...) så riskerar Blåvitt att tappa en spelare som bl a har gjort 99 allsvenska poäng (69 mål + 30 assist) sen han kom till Blåvitt 2007. Dessutom riskerar man att förlora en viktig ikon och förgrundsfigur i laget som betyder mycket för såväl medspelare som fans.

Samtidigt får man vara på det klara med att en 31 årig Tobbe börjar närma sig en fas där han knappast blir bättre. Blåvitt har lutat sig tungt mot honom i sitt anfallsspel de senaste fem åren och det har varit på både gott och ont. Visst har Tobbe presterat riktigt bra emellanåt men när han har varit skadad eller ur form så har Blåvitt tappat rejält i prestationsförmåga. Hösten 2009, hela 2012 och slutet på 2013 är några exempel på perioder när Tobbe inte har kunnat bidra till laget och hur det gick då vet vi ju alla. Dessutom genomled Blåvitt en lång ökenvandring under 2010 och 2011 i jakten på någon som skulle kunna spela som nr 10 bakom den ensamma spjutspetsen Hysén och vi minns väl alla hur fruktlös den resan var.

Att få en chans att utveckla ett nytt mer varierat anfallsspel som inte bygger på endast en spelare ser jag därför snarare som en stor möjlighet. Med de pengar som diskuteras vid en eventuell transfer för Tobbe (transfersumma plus frigjord lönesumma) kan Blåvitt sannolikt skaffa sig två nya externa anfallare samtidigt som man flyttar upp junioren Gustav Engvall. Blåvitt som inte har värvat en enda extern anfallare sedan december 2009 skulle må bra av den här möjligheten till en nystart i sitt anfallsspel!

När det gäller externa anfallare så är t ex Jakob Orlov i Gefle ett exempel på en intressant värvning. Med sina 27 år är han lagom erfaren och under de senaste fyra åren har han varje år gjort 8-9 mål vilket är en riktigt bra stabil prestation i ett så dåligt lag som Gefle. Årets samlade 15 poäng (8 mål + 7 assist) hade placerat honom på en andra plats i vår poänglista efter Tobbe (18 p) men före Sam (12 p) och Robin (11 p). Och jag tror att det finns fler sådana anfallare som Orlov, antingen i de allsvenska lagen på den nedre halvan eller hos superettanlagen på den övre halvan, som skulle kunna växa om de kom till Blåvitt. Frågan är bara om Håkan Mild kan hitta och värva dem?

Naturligtvis löser inte en spelare som Jakob Orlov allt men det är ett första steg för att bredda anfallsbesättningen. Därutöver skulle Blåvitt behöva hitta ytterligare en anfallare som kommer in med rejäl spetskvalitet men där har jag än så länge inga bra namnförslag.