Min digitala oas där jag kan fundera, filosofera, grubbla, räkna, värdera, analysera, sammanställa, svära, rasa, jubla, skratta, gråta, fantisera, drömma, spekulera och lära mig mer om de två fotbollslag som berör mig allra mest...

tisdag 10 december 2013

Fortsatta funderingar kring nyttan av talangutveckling

Offside-krönikören Kristof Vogel, a k a Den Osynliga Handen, gör en intressant analys av mitt inlägg från i fredags om U19-truppens kostnader och nytta där han pekar ut några intressanta faktorer.

För det första har han kanske rätt i att Darijan Bojanic och Ludwig Augustinsson inte är de bästa genomsnittsexemplen när man ska beräkna kostnaden av externa värvningar då dessa spelare ju är över genomsnitt i kvalitet och kostar därefter. Men de enda andra fåtaliga exempel på externa värvningar som Blåvitt har gjort av unga spelare i nutid är Jakob Johansson (16 år) som kom över gratis inför 2007 och Tobias Sana (19 år) som värvades för ca 1 mkr inför 2009. Därutöver har inte Blåvitt värvat externa unga talanger till A-laget de senaste åren som jag minns.

Några andra externa exempel på unga talangvärvningar på senare tid är Emil Krafth som kostade ca 1,5 mkr när han gick till Helsingborg och Viktor Claesson som ska ha kostat ungefär lika mycket när han skrev på för Elfsborg. Och visst går det väl fortfarande att "fynda" och hitta enstaka bra unga talanger till en relativt billig kostnad. Om du är en svensk storklubb som regelbundet planerar att köpa extern talang så skulle jag dock inte tro att genomsnittskostnaden blir lägre än 2 mkr per spelare. Ta t ex en spelare som Gustav Engvall som sannolikt blir nästa junior som Blåvitt skriver seniorkontrakt med - hur mycket hade han kostat att värva externt just nu?

Den andra intressanta frågan som Kristof tar upp i sitt inlägg är hur Blåvitt ska kunna bibehålla en så hög kvalitet på ungdomsverksamheten att man kan fortsätta att leverera talanger av hög klass. Kommer man att klara av att leverera 2,8 ungdomar till A-laget per år i genomsnitt över längre tid? Av de blåvita ungdomar som har flyttats upp till A-laget så spelar 54% på allsvensk nivå eller bättre - hur kan man öka denna andel framöver?

Här kan man säga att Blåvitt har genomfört flera målmedvetna kvalitetssatsningar de senaste åren som även har ökat kostnaderna för den samlade ungdomsverksamheten med ca 1,6 mkr mellan 2011 och 2012 och som förväntas öka kostnaderna ytterligare de kommande åren. I detta ingår bl a:
  1. En ökad satsning på U17-laget där den mångårige U19-tränaren Eijlert Björkman nu istället har ett stort ansvar att elitförbereda unga talanger till U19-laget. På de två år som Eijlert hittills har haft hand om U17 har det gått bra - åttondelsfinal och kvartfinal i U17 Allsvenskans slutspel samtidigt som man har levererat 7-8 spelare till U19 laget varje år.
  2. En ökad elitsatsning kring U19-laget där man har stärkt upp tränarstaben och där ungdomarna befinner sig allt närmare A-laget. I Alf Westerberg har U19-truppen nu en tränare med allsvenska meriter och i truppen har 15 spelare (68%) tränat med A-laget under året, 8 spelare (36%) har varit uttagna i A-lagets matchtrupper och 3 spelare (14%) har gjort sina allsvenska debuter. Årets guld i U19 Allsvenskan är ytterligare ett välkommet kvitto på ett väl genomfört arbete!
  3. Den nya Änglagården i Kviberg där Blåvitt kommer att vara hyresgäster framöver kommer att öka träningsförutsättningarna för alla delar av Blåvitts organisation men naturligtvis även öka attraktionskraften för att locka till sig de bästa ungdomarna i regionen och i större delar av landet. I detta finns en potential att kunna bli västra Sveriges överlägset bästa talangfabrik, om man nu inte redan är det.
Slutligen kan jag säga att jag är lika nyfiken som Kristof kring hur effektiviteten för talangutveckling ser ut för respektive klubb inom Svensk Elitfotboll från ett ekonomiskt perspektiv. Guldstjärna till den som tar fram sådan jämförande statistik!

2 kommentarer:

  1. Man får även inte glömma inkomster föreningen får för talangutveckling/fotbollsutbildning för ungdomar. Kommun, svff ,sponsorer? och stiftelser? Bidrar till just denna verksamhet. Balansrapport t årsmötet lär visa hur dessa siffror ser ut

    SvaraRadera
    Svar
    1. I mina angivna kostnader har jag utgått från nettokostnaderna. Den typen av intäkter som du räknar upp är alltså medräknade.

      Radera