Min digitala oas där jag kan fundera, filosofera, grubbla, räkna, värdera, analysera, sammanställa, svära, rasa, jubla, skratta, gråta, fantisera, drömma, spekulera och lära mig mer om de två fotbollslag som berör mig allra mest...

torsdag 27 februari 2014

Någorlunda okej men inget jubel

Blåvitt har släppt sin årsredovisning för 2013 som visar ett resultat på -3,3 mkr och en minskning av det egna kapitalet till 24 mkr. Det var ett sämre resultat än jag hade förväntat mig även om jag är nöjd med att ha prickat rätt i alla mina antaganden från den 21 december. Om vi i rask takt går igenom det viktigaste i årsrapporten så tänker jag så här:
  • Jag är nöjd att omsättningen exklusive transfers ökar med 4 mkr till drygt 98 mkr men är besviken att vi ännu inte har nått över 100 mkr. Jag konstaterar att motsvarande siffra för AIK är 117,4 mkr och för Malmö 161,5 mkr (en hel del arenaintäkter men ändå). 
  • Jag är inte nöjd att Blåvitt för tredje året i rad gör en förlust i 3-4 miljonersklassen. Sammanlagt har föreningen nu gått drygt 11 mkr minus på åren 2011-2013 och så kan det inte fortsätta hur länge som helst.
  • Jag är inte nöjd med utvecklingen av sponsornettot där förlusten av ICA naturligtvis ger ett djupt hål i intäkterna men där kostnaderna för att hålla sponsorerna på gott humör fortsätter att öka. Blåvitt återför nu nästan 38% av sponsorintäkterna till sponsorerna vilket är en ökning med 4%  jämfört med föregående år.
  • Jag är nöjd att vinsten för merchandise ökar från 0,3 till 0,8 mkr men har lite svårt att sätta ett värde på hur stor vinsten skulle kunna vara som mest för Blåvittshoppen.  Jag noterar även att försäljningsnivån på 7,6 mkr understiger AIKs (12,7 mkr) och Malmös (11,5 mkr) siffror rejält.
  • Jag är inte nöjd att matchkostnaderna (12,6 mkr) äter upp så mycket av matchintäkterna (33,2 mkr).  I detta ingår naturligtvis 0,7 mkr för skadegörelse och böter som ju är helt bortkastade pengar.
  • Jag är nöjd att kostnaderna för Kamratgården och Administrationen minskar med sammanlagt 0,8 mkr och hoppas att Blåvitt förstår värdet av att hålla igen på vardagsutgifterna.
  • Jag blev lite förvånad över de stora utgifterna för spelartruppen även om en del av ökningen från föregående år beror på spelarbonusar eftersom man uppnådde en tredjeplats i Allsvenskan. Vi har naturligtvis även haft en del signon-kostnader för Augustinsson, Johansson * 2, Bjärsmyr, Vibe, Bojanic och Smedberg men vi hade inte haft råd med allt detta om vi inte sålt DMK.
  • Jag är extra nöjd att jag börjar få lite bättre ordning på min hemmasnickrade avskrivningstabell nedan, även om 2010 fortfarande är lite kasst.
 

Sammantaget är det väl ett någorlunda okej resultat om man jämför med övriga allsvenska lags siffror för 2013 men det är inget att jubla över. Det som oroar mig mest är att den blåvita ekonomin inte växer tillräckligt snabbt utan att man i så stor utsträckning är beroende av transferintäkter för att kunna genomföra rejäla satsningar.

Det oroar mig också att det just nu inte syns några tydliga områden där Blåvitts ekonomi kan växa rejält - matchtröjan är redan fulltecknad med sponsorer, supportrarna köper inte tillräckligt med årskort och Clean Court är som alltid långt bort i fjärran.

4 kommentarer:

  1. Tack för en relevant och bra analys av årsrapporten!

    SvaraRadera
  2. Förklara gärna hur avskrivningar fungerar mvh nybörjare på allt som har med företags-/föreningsekonomi att göra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Avskrivningar innebär att man fördelar ut kostnaden för något över den ekonomiska livslängden så att objektet är bokfört till sitt rätta värde.. Två exempel:
      - Blåvitt köper Lasse Vibe för 3 mkr på ett treårskontrakt. Man skriver av kontraktet med 1 mkr per år under de tre åren.
      - Blåvitt bygger den nya Kamratgården för 35 mkr och den ekonomiska livslängden bestäms till 50 år. Man skriver därefter av den med 0,7 mkr per år under de kommande 50 åren.

      Radera
  3. Tittar man på resultatet för de allsvenska föreningarna så är det ingen rolig läsning. Förluster rakt över hela linjen. Förlust för Blåvitt, Kalmar, AIK, Norrköping och en ganska stor förlust för Elfsborg. Mjällby snudd på konkursmässigt. Malmö ligger runt noll tack vare stora ganska stora spelartransfers. Blåvitt gör förlust trots betydande transfers. Vi kan även förvänta oss fortsatta förluster även för Helsingborg. Sammantaget ingen bra situation. Toppklubbarna måste antingen sänka sina kostnader eller öka sina intäkter. Och inte satsa på att skapa extraordinära intäkter i form av spelartransfers eller Europaspel. Det borde gå att göra mer på marknadssidan och arbeta mer aktivt med sponsorer, utan att det skall kosta så mycket. Souvenirförsäljning är det lika bra att upphöra med. Nästan ingen förening gör något överskott på detta område. Tror samtidigt att man måste sänka kostnaderna för spelartrupperna. Ett sätt att göra detta är att minska truppernas storlek. Finns klubbar som har 25-27 spelare i truppen. Detta är alldeles för många spelare. Här är Blåvitt ett positivt undantag. Vore bättre att sikta på cirka 18 spelare och därutöver komplettera med ungdomar i 17-19 årsåldern som därmed får bättre möjlighet till inhopp i tex Allsvenskan. Nu är större delen av silly season över - men Blåvitt står fortfarande kvar med för många mittfältare. Dock ser man att det finns en tendens att vända utvecklingen. Många klubbar har sålt fler spelare än man köpt. Förhoppningen är att tex Elfsborg borde kunna komma tillbaka med en bättre ekonomi vid 2014 års bokslut. Vore roligt om Blåvitt kunde bygga en stabil ekonomisk plattform som möjliggjorde Europasatsningar. Vi är inte där än.

    SvaraRadera